onsdag 2 januari 2013

Tandläkaren.

I natt kom Ella in till oss. Länge sedan hon gjorde det. Får hoppas att det var en en gångs företeelse. Hon kom in till oss runt kl 1, somnade om nästan omedelbart. Jag vaknade vid åtta tiden. Då sov båda barnen fortfarande. Tomas jobbar idag, så han hade gått upp för länge sen. Jag gick upp på toa när jag vaknat, dröjde inte länge så kom Ella efter;
-Mamma det är mörkt ute, det är inte morgon än eller hur?
-Jo det är faktiskt morgon, hade du velat sova lite till? frågar jag.
-Ja, svarar hon
Om det inte hade vart för att vi hade ett inbokat tandläkarbesök för Ella kl 9.30 så hade vi helt säkert gått och lagt oss i sängen igen. Å andra sidan dröjde det inte länge så var Felix också vaken. Efter att ha fått i båda barnen och mig själv lite frukost och fått på oss alla kläder var det dax att ta bilen upp till centrum för Ellas tandläkarbesök. Jag var inte alls nöjd med tandläkaren. Har var inte pedagogisk på något sätt. Förklarade inte för Ella vad han höll på med, sa inte mer än nödvändigt,
- Sätt dig i den här stolen, gapa. Var väl ungefär vad han sa.
Sedan ville han röntga i munnen på henne. Utan att försöka förklara för henne vad han skulle göra så sa han till henne att öppna munnen. Trots den enligt mig dåliga tandläkaren så var Ella duktig. SÅ när tandsköterskan bad mig att ställa mig utanför rummet med Felix när röntgen bilden skulle tas (dörren var öppen så jag såg Ella och kunde prata med henne hela tiden) så gjorde jag det, men det dröjer inte länge så hör jag att Ella protesterar, jag går då in till henne och då gråter hon och vill inte alls göra detta, hon vill gå hem! Jag tycker inte att tandläkaren tog denna reaktion hos Ella bra alls. Tillslut satte jag ner Felix på golvet, då börjar han också skrika... och lyfter upp Ella ur stolen.
- Är det ok om hon sitter i mitt knä när ni tar bilden, frågar jag.
-Javisst, du kan hålla i den här ( den som hon ska bita i för att bilden ska kunna tas) så slipper hon ha den så långt in i munnen...
Det kunde han väl för f-n ( ursäkta språket) ha sagt på en gång ås hade vi besparat Ella de obehaget... När hon väl satt i mitt knä gick de bra. Väl därifrån var Ella sitt vanliga jag igen. Men jag kunde inte riktigt släppa det. Så när vi kom hem ringde jag till tandläkaren och frågade om den tandläkaren vi träffat idag är Ellas ordinarie tandläkare för i så fall vill vi byta. Men det var som tur är inte hennes ordinarie tandläkare. Jag sa att jag inte ville ha den tandläkaren till Ella någon mer gång. Att jag inte var nöjd med honom. Kändes skönt faktiskt att få säga det. Hoppas det ågr bättre nästa gång vi ska dit...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar