onsdag 24 oktober 2012

Dessa dagisbaciller...

Jag hade tänkt att göra ett inlägg i söndags kväll. Men hann ej av någon anledning. Vi köpte en ny bilbarnstol till Felix i söndags. Han börjar bli lite för stor för att sitta i babyskyddet. Så nu sitter han i baksätet med Ella när vi åker bil. Blir ganska trångt vid passagerare sätet fram. Men så får de bli. Alternativet är att flytta fram Ella... Vi har så här ett tag, får se hur de blir när vi ska köra lite längre någongång.
I söndags fick jag besked från skolan att min projektplan är godkänd!!! Känns så himla skönt. Nu kan jag lägga den kursen bakom mig, och bara koncentrera mig på den här kursen som jag läser nu.

I torsdags förra veckan blev Felix sjuk på kvällen med hög feber. Han var hemma från dagis i fredags. Lördags och söndag var han feberfri, så då ficka han gå till dagis i måndags. Idag när vi kommer hem från dagis tycker jag att han känns varm igen... 38.6. Är så trött på dessa dagisbaciller. På Felix avdelning går det just nu ögoninflammation, väldigt smittsam, men annars ganska harmlös historia kan jag tycka. Men ändå skrämmer de mig(läs inlägg från hösten 2010, oktober, eller november, tror inlägget heter ögoninflammation) Ella då strax över 2 år får ögoninflammation, är inte särskilt påverkad av det, men de ger sig inte, vi är hemma 4-5 dagar (tror jag att de var ) gick till läkaren fick en salva som inte hjälpte, gicks tillbaka fick en annan salva, som hopflicka någon allergisk reaktion av. Hennes ena öga svullnade upp, hon kunde bara öppna ögat sonen liten springa. Avslutade omgående behandlingen med ögonsalvan, fick tid till S:t Eriks ögon sjukhus, fick träffa en läkare som inte riktigt kunde svara på vad de var, men rådde oss att absolut sluta med ögonsalvan, tog nog bara 1/2 dygn Max efter att vi slutat med salvan så började de bli bättre. Så när de nu nämns ögoninflammation igen blir jag lite orolig. Barnens dagis är ett 2 våningshus. På övervåningen är de 2 småbarnsavdelningar, och en 5- årsavdelning. På nedervåningen ligger de 2 avdelningar för barn 3-4 år. På den avdelningen som Ella inte går på, gick de just nu magsjuka :-( satt även uppe en lapp om att de går vattkoppor... Så nu kanske de blir dax för vattkoppor också. Är i- och- för-sig en barnsjukdom som de bör ha när de är små. Men utifrån hur gnällig Ella var i somras över några mygget, så kan jag bara tänka mig hur hon kommer att bli den dagen in får vattkoppor :-(

Hursomhelst helst. Väl hemma idag, tempen tagen var de dax att börja med maten. Har då en trött grinig liten kille med feber som står och skriker, och drar i mitt byxben och vill absolut att jag ska bära runt på honom. Lite svårt att laga mat med en 1 1/2 åring i famnen, så han får vara på golvet och skrika. Tilläggas ska att sådär är han nästan varje dag när vi kommer hem från dagis medan jag står och lagar mat, så de hade nog inte så mycket med febern att göra. När maten väl är klar och jag dukar fram till Ella, Felix och mig (Tomas jobbade) så rör Felix inte ens maten, utan vill bara komma till mig, och Ella går och sätter på sig en blöja får hon behöver bajsa. Jag tror att ni som läser bloggen känner min dotter rätt väl, och vet om att hon sedan länge tillbaka har haft problem med förstoppning, samt att hon vägrar bajsa på dagis. De senaste månaderna har detta fungerat bra, hon får movicol varje till varannan dag, har tom skett några gånger på senaste tiden att hon inte vill ha blöja utan hellre gå på toa. Men av någon anledning hade movicolen glömts bort några dagar nu. Å stackars liten, som hon skrek och grät. De gör så ont i mig att se henne ha så ont, och vara så ledsen. Efter ca 20-25 min gråt och skrik utan något resultat ( tilläggas att Felix hela tiden skulle vara i min famn, fick han inte de skrek han nästan värre än Ella) bestämde jag mig för att ge henne ett klyx, vilket hon INTE tycker om. Samtidigt som jag får hålla i henne för att kunna gemene klyver står Felix nedanför och skriker, och drar i mina byxben, Ella gråter och skriker, och på minkind rinner det också tårar. De sista jag vill är att göra illa henne, vill bara hjälpa henne. Men de kändes fruktansvärt. Direkt efter fortsätter Ella att skrika, och hon tittar argt på mig, när jag försöker trösta henne, skriker hon bara ännu mer och puttar bort mig. Då brister de för mig och även jag börjar gråta. Efter ett tag kommer Ella skrikandes igen:
- Jag blöder näsblod.
Lite papper så lugnar hon sig relativt snabb. Hon lyckas även tömma magen och sedan är tårarna och de dåliga humöret som bortblåst. Jag går in på hennes rum och ska, med Felix i famnen plocka undan legat i hennes rum. Då tinar Felix också upp lite, jagvsätte mig ner på golvet, och då börjar han leka med legot. För första gången på sedan vi kommer. Är han nöjd utan att jag behöver bära runt på honom. Jag blir sittandes där på golvet ganska länge. Ringer min mamma och berättar om min hemska kväll. Ella tittar på mig:
- varför gråter du mamma. Säger hon
- För att du var ledsen och hade ont, jag vill inte att du ska ha ont, svarar jag henne.
Då kramar hon mig gullungen

När Tomas kommer hem har allt lugnat ner sig. Felix har precis druckit upp sin välling och ska till att somna, Ella är på mycket bättre humör. Hon berättar för Tomas att hon blött näsblod, och även om att hon fått klyx
- Mamma grät för att jag grät pappa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar