Stackars Felix

Nu är vi framme. FLygresan hit gick sådär. Första timmen gick smärtfritt. Men sedan började Felix bli trött. Han hade då vart vaken sedan strax efter kl 4 när vi väckte honom för at thinna i tid till flygplatsen. Framåt halv nio började han bli riktigt trött och gnällig. Inte jätte rolit varken för oss eller Felix, men de värsta är helt klart tjurig människor som kastar sura blickar på oss. DE är ju inte så att vi på ren illvilija låter hon skrika. Vi försökte verkligen allt för att få honom att somna. Tillslut lyckades vi. Han sov ca 1 timme. Hade säkert kunnat sova längre, men då pratar personalen på planet i dessa högtalare för at tmeddela vad de säljer idag. Detta väckte självklart Felix. Men då var han på bättre humör. Höll sig sedan vaken till fram på eftermiddagen då jag och Tomas tog en promenad med honom för att han skulle få sova. Då var de inga som helst problem att få honom att sova.
På kvällen, efter att vi lyckats få båda barnen att sova hade vi kräftskiva. Trevligt. Blev mycket prat och skratt. Men strax efter kl 22 började jag känna mig riktigt trött, vi hade ju trots allt vart vakna sedan halv fyra. Så då gick vi och la oss.

Ella sover inne i farmors rum med farmor, och jag Tomas, och Felix sover i ett rum. Ella vaknade runt kl 6, Felix vaknade vid 6.30 :( Alldeles för tidigt tycker jag. Efter att ha ätit frukost råkade Ella slå i tån. Medans jag satt och tröstade henne fick Felix tag på en liten hluftahandapump ( tror jag att de var), och ramlar med denna i mun. Som han skrek, men framförallt, som de blödde i munnen på honom. Jag kände hur adrenalinet böjrande pumpa runt i min kropp. Ja jag är sjuksköterska, men när de kommer itll min egna barn så blir jag handfallen. Det slutade inte blöda heller, klart de å andra sidan som han skrek. Gjorde ordning en flaksa välling till honom och satte mig ner med honom. Då lugnade han sig, och sedan slutade de blöda. Hur kunde jag missa att han hade denna sak? På fm tog vi en promenad. Stannade till vid ett ställe och åt lunch. Felix fick då en brödbit att tugga på. Var kanske lite hårda kanter på brödbiten, för efter den började han blöda igen. Men då var han även riktigt trött. Lyckades få honom att somna i sin vagn. NÄr vi stannade till vid en affär för att handla såg vi att han var alldeles blodig runt munnen. Såg verkligen läskigt ut. De var de blod som hade runnit efter att han åt brödet, för när vi torkade bort de så kom de inge mer blod sedan. Däremot dreglar han massor. OFtast salvifärgat ( alltså genomskinligt) men imellanåt är de blod blandad. Men han har som tur är inte började blöda igen. Såret i gommen är stort som hans lillfinger nagel ungefär. Hade jag vart hemma hade jag nog ringt vårdguiden. Men här vill jag helst INTE kontakta vården. De jag funderar på är om de skulle behöva sys? Någon som vet om man syr i gommen. Har för mig att de är ganska bra läk kött i munnen? Som sagt mina sjuksköterkse kunskaper är som bortblåsta. Kan han ha skadat någt allvarligt i gommen? Han verkar dock inte alls påverkad av det. Utan är sitt vanliga glada jag, ( förutom strax efter att han slagit sig, för då var han lite loj) usch känner mig som världens hispigaste mamma just nu. Tar tacksamt emot lite lugnade ord. Kram på er alla