Ella har vart feberfri sedan i lördags. Då var vi iväg på 45-års kalas. Var trevligt. Barnen lekte för fullt. Ella lyckades på någt sätt ramla och slå i sin tand... Samma tand som hon slog i i höstas. Får se om den ändrar färg även denna gång?
I söndags var vi över hos en kompis till mig, och hjälpte henne att packa lite ( hon ska flytta i slutet på juni) Efter de åkte vi över till min syster. Blev lek och middag där. Felix var sig inte riktigt lik. Gringare än vanligt, var inte riktigt nöjd med någonting. Han somnade i bilen påväg hem från min syster. Han brukar ALDRIG somna i bilen.
På måndagen jobbade jag. Tomas var hemma med Felix, och Ella var på dagis. När jag kom hem på em to gjag en temp på Felix; 38,6. Han var lika grinig som han vart på söndagen. SÅ de blev alvedon supp och tidig läggning, eller iallafall lite tidigare än vanligt ;) Sedan sov han hela natten, och idag verkar han inte ha någon feber, och är sitt vnaliga pigga jag. Å andra sidan var inte Ellas feber långvarig heller, 2 dagars feber hade hon. Ungefär samma som Felix.
Igår kväll var jag iväg och tränade vid 20-tiden. Ella var vaken när jag gick. Jag sa godnatt till henne, och gick sedan iväg. När jag kom hem sov hon. Men strax efter kl 22 ropar hon på mig inne från sitt rum,
- Mamma, var är du?
Jag gick in dit och pratade med henne. Trodde först att hon kanske sov, och ropat på mig i sömnen, men icke.
-Jag vill sova i din säng, säger hon.
Borde egentligen kanske stått på mig, och sagt nej. Å andra sidan vet man aldrig med henne så där på kvällskvisten, är väldigt nära gränsen till att bli ledsen och hysterisk på kvällarna, och då kan de ta LÅNG tid att få henne lugn. Så istället för att diskutera med henne så fick hon följa med in till vår säng. Har även för mig att jag hört från "knatte timmen" ( ett radio -program som går på måndagar, föräldrar kan ringa in eller maila in sina frågor, och får svar av en barnpsykolog) där frågan hade kommit upp om att 3 åringen kommer in och vill sova i föräldrarnas säng ( även i detta fall fanns det ett små syskon med i bilden) svaret blev då att om barnet kommer in till sina föräldrar så behöver de nog den närheten. Den kan vara jobbigt att vara storesyskon. Barnet behöver få vara liten också. Ett sätt att tanka lite trygghet. Nu när Felix har eget rum så fungerar det. Hon sover lugnt hela natten, vaknar till någon gång och säger att hon vill ha täcke. Vaknade vid 8-tiden i morse av att jag höll på att fixa med en sak i min byrålåda.
Jag vände mig då om och började prata lite med henne, vi pratade ett tag, och sedan sa hon;
-Nu får du vara tyst mamma, jag vill vila ett tag till...